Anne-Marie kom att betyda väldigt mycket för mig, särskilt under mina tonår – en tid då jag hade det som allra jobbigast. Då fanns hon där. Med en trygghet och ett lugn som gjorde att man orkade lite till.

Hon lärde mig mycket – inte bara hur man lagar mat, även om det också var en del av henne. Hon lärde mig att möta livets utmaningar, att stå kvar, att inte ge upp. Och hon gjorde det med en värme och en humor som gjorde att det kändes lite lättare.

Anne-Marie var envis, på ett sätt som bar – som fick saker att hända. Och hon älskade att ställa till med kalas. Hos henne var man alltid välkommen. Dörren stod alltid öppen, och hon var generös – med sin tid, sin omtanke och sitt hjärta.

För mig var hon en plats av trygghet. Någon som såg, som lyssnade och som fanns där när det verkligen behövdes.

Det är så jag kommer att minnas Anne-Marie – med värme, skratt och en känsla av att alltid ha en plats.

Tack, Anne-Marie. För allt du gav, och för att du fanns när jag behövde det som mest. Du kommer alltid att finnas kvar hos mig.”

Tack för att du lärde mig om allt i livet, fina, roliga minnen, moderiktiga, matlagning, inredning, och design m.m har jag burit med mig i alla år och som jag förmedlat till mina barn.

Tack för allt älskade farmor! Sjögången var som mitt andra hem och vi hade så mycket kul, det var den bästa platsen att vara på! Så många fina minnen. Även från Bangatan när jag kom och hälsade på dig där. Tyvärr tog sjukdomen dig stegvis ifrån mig, men på något sätt har det ändå varit som att du känt en koppling till mig även de senaste åren. Nu har du gått in i din sista vila men minnena håller dig levande!

Tack kära Svärmor för allt du har gjort för mig och våra barn. Gästvänlig, glad och snäll. Så mycket kärlek du har givit oss alla. Jag är dig evigt tacksam.
Vila i frid hos dina kära.